No Cry Sweetnes

Jag ville bara säga en sista sak innan jag lämnar er...

Jag har gjort en underbar människa arg, bitter och vad vet jag, ledsen?

Jag menade inte att göra dig arg...

Jag hoppas du förstår det!

Jag tycker om dig..och jag vill att du ska veta det.

Även om du säkerligen aldrig mer vill prata med mig så vill jag gärna göra det med dig.

Förlåt...

Jag önskar bara att jag kunde åka till dig och ge dig allt du vill ha så du blir glad på mig igen!

Förlåt att jag inte lyssnade på dig!

Och förlåt för att jag va så blind (och döv) att jag inte fattade att du bara menade mig väl...

Jag vet inte vad jag ska säga eller göra för att du ska bli glad på mig igen heller...

Men jag önskar det fanns något jag kunde göra...

Plus en sista sak.

Du hade rätt...

Min prins på den vita hästen har nog kommit nu. Han har funnits i mitt liv i flera år, men det är inte först nu han kommer. Hur kunde du ha så rätt?

Du hade så rätt min vän.

Ni hittar mig på nocrysweetnes.blogg.se

Okej, så här är det.

Jag har fått höra att andra kan publicera MINA inlägg om dom känner för det. Och jag kan publicera ERA om jag känner för det.

Alltså som när man ska publicera vidare på exempelvis facebook så kan man välja vilket inlägg man ska publicera.

Sitt eget, sin kompis eller en besökares.

Därför kommer jag lämna den här bloggen.

Det är vansinne!

Och jag sätter inte lösenord. (men lösenord stoppar förstås att detta ska fungera)

Jag vill att bloggen ska vara öppen för alla.

Därför flyttar jag vidare...

Jag kommer naturligtvis att ha kvar bloggen här så jag kan läsa mina vänners inlägg och kommentera.

Men detta blir mitt sista inlägg här tyvärr...

Det har sina positiva sidor och sina negativa.

Positiva:

*Jag får äntligen välja vilken och hur stor header jag vill ha. (jävlar va jag har bråkat här för att få en någorlunda men ändå sluta den skittöntigt!)

*Blogg.se krånglar inte varje natt vid 00.00.

*Jag kommer kunna bevaka bloggar. (vilket är detsamma som "bli vän med")

*Andra kommer inte längre kunna publicera MINA inlägg..

*Jag kommer kunna lägga ut hur många bilder jag vill utan krångel.

*Jag kommer slippa alla "tekniska problem"

Negativa:

*Jag kommer sakna er!!!

*Jag kommer inte längre att kunna ta emot privata meddelanden.

*Det blir inte lika enkelt att bara publicera. (videos,bilder å webbkamerafilmer)

*Allt blir inte lika lätt.

Jag kommer sakna er vänner!! Och jag hoppas ni besöker min nya blogg lika flitigt

Den bjuder ja på

Det är så här det känns.

Den där pirrande känslan när man tänker på någon.

Den där känslan när hjärtat hoppar ett extra slag när man tänker på någon speciell.

Den där känslan när det känns som att magen är fylld av fjärilar när dagarna närmar sig helgen då man vet att man får se personen igen..

När man ler varje gång man får ett sms.

En gång tidigare under mina 20 år har jag haft den här känslan.

Men denna gången gick det fortare än planerat...

Helgen med DIG va magisk.

Som en film.

Du behandlade mig med respekt och ömhet.

Du fick mig att känna mig vacker för första gången i mitt liv.

Jag saknade dig samma minut du gick utanför dörren.

Är det verkligen jag som känner alla dom här känslorna?

JAG som aldrig släpper in någon i mitt liv...

Men med dig så vill jag inget annat än dela allt med.

Du vet att jag vart med om saker.

Det syns till och med.

Men inte en gång frågade du..

Jag såg att du ville fråga, men jag vet att du inte ville veta.

Därför sa jag inget heller.

Istället höll du om mig med all din värme.

Du vet att jag berättar när jag är redo.

Så trygg som jag känner mig med dig, har jag aldrig kännt med någon annan.

Tiden får utvisa vad som händer.

Men i dagsläget har du en speciell plats som är svår att komma åt...Men du har lyckats min vän. DU har lyckats.